I sjunde himlen
Om du skulle tillbringa mer än ett år ute i rymden är det antagligen viktigt för dig att varje tänkbar säkerhetsåtgärd vidtagits. Detta är vad den brittisk-amerikanske astronauten Michael Foale och hans kollegor står inför.
Foale har varit ute på sex tidigare uppdrag och är nu chef för den internationella rymdstationen ISS. Han ingår även i det team som arbetar med att utveckla robotar som ska användas i rymden, däribland sensorsystemet Bosch SoundSee.
Alla maskiner har en egen ”ljudsignatur”. SoundSee-systemet kan, som namnet antyder, ”se” problem på ISS genom ljuddetektering. Det är utvecklat i ett samarbetsprojekt med NASA, och hjälper markpersonalen att analysera information utifrån de ljud som stationen avger. Det kan även skicka ut tidiga varningssignaler om något är fel. På så sätt går det att upptäcka fel som inte kan ses med blotta ögat, och samtidigt kan värdefull tid sparas om reparationer eller komponentbyten krävs.
SoundSee är en liten låda, ungefär lika stor som en liten bärbar högtalare. Den färdas runt rymdstationen på baksidan av NASAs Astrobee-robot samtidigt som en AI-algoritm med maskinell inlärning hjälper teamet att analysera ljud från utrustningen ombord.
Även om systemet idag används på ISS är det lätt att tänka sig en mängd andra användningsområden. Om produkten duger för ISS kan den säkert användas av andra.
Det är dags att titta på kommersialiseringen av rymdfarten, där antalet ”rymdturister” antas öka dramatiskt under de närmaste åren. Det är tydligt att en resa till rymden alltjämt är något som lockar, även om priset förstås är astronomiskt.
Siffrorna visar att det bara är lite drygt 500 personer som gjort resan sedan rymdfäder inleddes. Så många skulle kunna åka varje år om företag som Virgin Galactic lyckas nå sina mål. Det skapar förstås en mängd olika affärsmöjligheter.
En viktig fördel med SoundSee är att det kan anpassas till alla typer av uppgifter och branscher. En sannolikt viktig målgrupp är jordbruket, där systemet exempelvis kan placeras på jordbruksmaskiner för att både upptäcka faror som är svåra att se och hålla koll på maskinernas skick.
– Detta är en avgörande faktor, säger Ralf Mårtensson, Business Development Manager för Norden på Robert Bosch AB. Denna typ av teknologi kan egentligen användas var som helst där något ska detekteras och övervakas. Det kan handla om allt från en kaffebryggare till en jättemotor på ett fartyg, fabriksutrustning och så vidare. Det finns knappt några gränser när det gäller användningsmöjligheter, säger han.
– Jag ser projekt som SoundSee som högeffektiva lösningar för extremt krävande ändamål, som i framtiden kommer att kunna användas till andra produkter som inte nödvändigtvis behöver ha samma extrema kvalitet. Man kan tänka på det på samma sätt som förhållandet mellan Formel 1 och vanliga bilar, fortsätter Mårtensson.
Om vi återgår till rymden så är SoundSee inte det enda projekt som Bosch arbetar med. Företaget arbetar även med NASA inom ramen för ett så kallat Tipping Point-program. Här är uppgiften att erbjuda teknologi för forskning och utveckling, så att små robotar kan styras intelligent och laddas trådlöst vid arbeten på månen.
Bosch i Norden deltar också i rymdkapplöpningen, genom arbetet med sensorn BMI160 från Bosch Sensortec som används på Mars Rover, samt i Lund där Boschs F&U-center arbetar med Bosch Sensortec för att förse sensorerna med AI.
Gemensamt för alla dessa projekt är att de visar hur Bosch ständigt söker nya möjligheter. Rymden är kanske inte något av de viktigaste verksamhetsområdena för företaget, men arbetet som bedrivs leder till tydliga fördelar på andra håll.
Rymden kanske ändå inte är det enda som finns kvar att upptäcka.