1906–1925: Globalisering och nystart

Boschs amerikanska försäljningskontor i New York, ca 1908.

Det nya företagets inträde på den globala marknaden avbröts abrupt när första världskriget bröt ut. För att hantera effekterna tvingades Bosch omvandla bolaget och jobba hårt med att driva innovation.

Bild av adresstämpel för Boschs anläggning i New York, daterad 1947.

Över Atlanten – USA-lansering

Allt började med reklam för magnettändningssystem i amerikanska tidningar, som genererade ordrar för en miljon dollar för Bosch år 1906. Inom ett år hade försäljningen fördubblats. Verksamheten i USA var så framgångsrik att Bosch år 1912 började tillverka sin bästsäljande produkt i en egen fabrik i Springfield, Massachusetts.

Boschs magnettändningssystem kom till slut hela vägen till USA. Denna reklam från 1906 blev startskottet för Boschs kommersiella framgångar.

Boschs amerikanska försäljningskontor i New York, ca 1908. Förutom den befintliga filialen i Chicago bildades ytterligare två: i San Fransisco 1909 och i Detroit 1910.

88 procent – resultat av globaliseringen

Omkring 1910 fanns Bosch representerat på alla kontinenter. I Storbritannien fanns Boschs magnettändningssystem i över 90 procent av alla bilar.

Förutom USA började Bosch också snegla på andra marknader i världen. Boschs representantnätverk spred sig till alla kontinenter, med försäljningskontor i Sydafrika 1906, Australien 1907, Argentina 1908, Kina 1909 och Japan 1911. År 1913 svarade verksamheten utanför Tyskland för 88 procent av företagets försäljning.

Nya produkter – belysning, generatorer och startmotorer

När bilar började bli allmänt använda och hastigheten ökade så behövde säkerheten höjas. Bosch lanserade under 1913 och 1914 ett antal passande produkter. Förutom "Bosch-lampan" – ett elektriskt ljussystem med strålkastare, generator, regulator och batteri för nattkörning – innebar startmotorn högre tillförlitlighet.

Bilen som tillhörde Rysslands sista tsar var en Delaunay Belleville – med belysning, tändsystem och elstartmotor från Bosch.

Boschs belysningssystem för bilar på en Mercedes 10/25 HP med generator, strålkastare och regulator (ca 1913).

Bild av tyska soldater under första världskriget.

Katastrofen – första världskriget

När kriget bröt ut 1914 inrättade Bosch genast ett sjukhus i en ny hall som ursprungligen byggdes för strålkastartillverkning.

När första världskriget bröt ut 1914 försvann hela utlandsmarknaden över en natt. Forsknings- och utvecklingsarbetet avbröts och produktionen ställdes om till vapen. Bosch började tillverka tändrör för granater istället för magnettändningar. Omkring hälften av arbetsstyrkan kallades in som soldater. Deras jobb gjordes istället av kvinnor. 453 av de inkallade medarbetarna skulle aldrig återvända från kriget.

Bosch-logotypen

Nytt globalt varumärke

Försäljningskontoren och varumärkena beslagtogs under första världskriget. Men det utköpta Bosch-företaget i USA fortsatte att använda väl inarbetade Bosch-varumärken i marknadsföringen. För att minska risken för förväxlingar tog chefsinnovatören Gottlob Honold snabbt fram ett nytt varumärke 1918 med ett ankare i en cirkel. Märket är starkt förknippat med Bosch än idag.

Foto: Bild av den nya logotypen (1918)

Nystart – mot alla odds

1917, efter krigsslutet, stod det omdöpta börsnoterade företaget Robert Bosch AG inför enorma utmaningar. Återinträdet på den globala marknaden hämmades av ökad konkurrens och patenten hade återkallats. Men att ge upp var aldrig ett alternativ. Man blåste liv i gamla kontakter och nya marknader öppnade sig. Samtidigt drog företaget nytta av en av sina främsta styrkor – innovationstörsten.

Konstruktion och testning fortsatte i full fart i ljusanläggningen i Feuerbach under 1920-talet för att komma ikapp de teknologiska framsteg som företaget gått miste om på grund av kriget.

Tillsammans med den mångåriga partnern Fritz Egnell grundades AB Robo i Sverige 1921 för att sälja Boschs produkter i Skandinavien.

Nya bilinnovationer – torkare och signalhorn

Nu återupptog man arbetet som kriget hade stoppat. Säkerheten i den allt tätare vägtrafiken blev en drivkraft för Boschs forskare och utvecklare. Belysning för motorcyklar och cyklar, Boschs signalhorn, vindrutetorkare och batteridriven tändning lades till i produktportföljen 1926.

Perfekt estetisk design och rejält ljud – Boschs signalhorn (1921)

När Boschs belysningssystem för fordon hade etablerats ordentligt under 1920-talet siktade företaget in sig på motorcyklar, exempelvis den här masinen med varumärket "Indian" från 1921.

God sikt i regn var en ytterst viktig säkerhetsfaktor. Bosch löste detta med vindrutetorkare 1926.

Bosch Car Service

Boschs servicelampa blev ett utmärkande kännetecken för verkstäderna.

Standardiserad kundtjänst

Nätverk med standardiserade och oberoende reparations- och installationsverkstäder var inget nytt. Det fanns redan i USA före kriget. 1921 lanserade Bosch sina "Bosch Car Service"-verkstäder utanför Tyskland. Antalet växte snabbt: redan 1930 fanns 2 750 verkstäder i 70 olika länder. Verkstäderna bidrog till att sprida namnet Bosch över hela världen.

Foto: Boschs servicelampa blev ett utmärkande kännetecken för verkstäderna.

Produktion på löpande band

Allt tydligare visade det sig att konkurrenterna matchade Boschs kvalitet och tillverkade produkter snabbare och billigare. Ett skäl var det löpande bandet som Bosch därför började införa stegvis från 1925. Innan tog det 50 dagar att tillverka ett komplett magnettändningssystem – med det löpande bandet tog det bara fem.